I början av 90-talet var Peter Jöback i min källare.

Han stannade och åt middag. Jag minns inte vad vi åt men att han glömde sina svarta solglasögon (som jag och min syster sparade som två nyfrälsta fans).

I min pappas källarstudio spelade Peter in låten ”Vad ska jag göra med mitt liv?”. En passande titel för Peters resa efter det stora genombrottet 1995 med musikalen ”Kristina från Duvemåla”. Sedan dess har Peter Jöback, 39, varit en av Sveriges största sångare och musikalstjärnor.

I jobbet är Peter bra på att bevara hemligheter.

För några veckor sedan fick han musikalvärldens tyngsta roll på Londons West End, metropolen för de största uppsättningarna. I februari 2012 flyttar Jöback till London för att spela huvudrollen i ”The phantom of the opera”, som han handplockats till. Den har premiär i mars nästa år.

Efter flera auditions tackade han ja, men med vissa förbehåll.

– Jag vill bara ha ett sexmånaderskontrakt och inte ett år. Det var lite kaxigt av mig, men vi spelar åtta gånger i veckan, det är väldigt tufft, säger han och ler.

Drömrollen blir ett bra avstamp för Peter att komma tillbaka till scenen.

– Jag går in i en ny tid och det känns fantastiskt. Det här öppnar så klart en massa dörrar. Folk slåss ju om den här rollen. Jag kommer att vara jättenervös.

Startar eget

I år fyller Peter Jöback 40, och han kallar det senaste året för ett avslutningsår.

Han lämnade nyligen skivbolaget Roxy Recordings, för att börja jobba med det ”mer familjära” Razzia. Peter startar också ett eget bolag där han ska producera mer själv.

I höst släpper han ett nytt album. Låtarna av kända franska kompositörer är översatta till svenska av Annika Norlin och Andreas Mattsson, som även gjort nyskrivet material till skivan.

– Det är ett drömprojekt, jag har så mycket kvar att ge som artist, säger han.

Peter sippar på en kopp te utan mjölk i hotellfoajén medan han berättar om en tuff period i livet.

Efter en lång karriär med otaliga storroller, shower och framgångsrika album drog han hårt i handbromsen 2009. Han ställde in alla jobb, kalendern tömdes och han flyttade till New York.

Samma år, i SVT-dokumentären ”Happy, handsome and unknown”, berättade Peter Jöback för första gången om övergreppet och skulden som förföljt honom hela livet. Som tolvårig pojke och barnskådespelare utnyttjades han sexuellt av en man som han jobbade med.

Peter bar länge på hemligheten, tills såren blev för djupa och levernet för destruktivt.

– När jag var 30 bestämde jag mig för att bli lycklig. Jag ville känna mig hel och stå för den jag är. Jag började gå i terapi, säger han.

”Jag skäms inte ett dugg”

För två år sedan flyttade han till New York för att hitta en balans i livet. Hans inre resa de senaste tio åren har gjort honom starkare än någonsin.

– Förut kände jag mig som om jag var hundra år som artist, men inuti var jag inte äldre än tolv. Jag hade en karriär och ett liv på sidan om, i dag har jag ett fantastiskt liv och en inspirerande karriär. Nu har jag försonats med allt i mitt liv, och skäms inte ett dugg. Jag har så mycket erfarenhet och känner mig så stark i det, säger Peter.

Ett år senare flyttade han till Stockholm och gifte sig med pojkvännen Oscar Nilsson.

– Vi har gått igenom mycket ihop. Därför var vårt bröllop så fantastiskt. Jag hade repat hela mitt liv för det ögonblicket. Jag minns varenda sekund av bröllopet. Jag var absolut redo, det var vi båda.

Har du alltid velat gifta dig?

– När jag var liten trodde jag kanske inte att jag skulle gifta mig med en kille, men att jag ville ha en ceremoni för min kärlek inför mina vänner. Det var mäktigt.

Vilka förväntningar har du på livet?

– Gud. Jag drömmer om att få barn. Men hur det ska gå till vill jag inte gå in på. Det skulle vara en ära att få guida någon genom livet så länge de behöver. Så ser jag på föräldraskapet. Det är en känsla som har kommit nu.

”Jobbigt att vara nära barn”

Han pillar på det färgglada Childhood Foundation-armbandet runt sin högra handled.

– Min första kontakt med Childhood var för många år sedan, men då hade jag för många sår, och tyckte det var jobbigt att vara nära barn. Nu känner jag att min historia kan stärka andra.

Han fortsätter:

– Människan är på många sätt självcentrerad, när barnet kommer så tar man ett steg från sig själv. Det är bra. Det är väl därför många gay-killar eller tjejer skaffar sig en hund. Man behöver ta hand om något. På något sätt kommer vi att utveckla det ...

Det här är Jöback:

Namn: Peter Jöback. Ålder: 39. Bor: Stockholm. Familj: Gift med Oscar.Inkomst: 487 400 kronor (taxeringsår 2010). Aktuell: Spelar huvudrollen i ”The phantom of the opera” i Londons West End mars 2012.

 

Schemat 2011/2012

 Sommarturnén ”Adams and Eves” med Cookies N’ Beans i Skandinavien.

 Nytt album, låtar av franska kompositörer översatta på svenska. Även nya låtar på skivan av Annika Norlin och Andreas Mattsson. Arbetsnamnet är ”La vie, l’amour, la mort”.

 Är med i tv-programmet ”Det blir bättre” i TV3 på söndag.

 Spelar huvudrollen i ”The phantom of the opera” på Londons West End, under musikalens 25-årsjubileum, premiär mars 2012.

 

Jöback gånger 3

Förra året tävlade Jöback i Melodifestivalen med ”Hollow”. Han kom näst sist i finalen, precis som när han tävlade med ”En sensation” 1990.

– Jag blev så smickrad över att Björkman ville ha med mig. En sida av mig vill ju vinna, men man kan inte tävla i musik.

En av Jöbacks drömmar är att stå framför kameran.

– Jag vill spela teater, inte bara musikal utan också ren teater. Och film också. Det är kul att stå framför kameran. Jag har en romantisk dröm att få göra det. Jag kan också tänka mig att regissera i framtiden.

Sedan Peter blev ihop med maken Oscar så har träning varit viktigt.

– Jag måste matcha honom, annars vågar jag inte ta av mig kläderna. Han är så vältränad, säger Jöback och skrattar.

______________________

Jaa, ni får ha en trevlig kväll alla glada läsare! För det ska iallafall jag ha här i regniga Lund i sällskap av min bok, Simon och Ekarna. SUPER BRA är den, så om ni inte har läst den, gör det! Älskar Marianne Fredrikssons sätt att skriva, trollbindande helt enkelt!

// Nathalie